010-808 57 08
Guider · BRF & Fastighetsutveckling

Råvindskonvertering i BRF – komplett guide för styrelsen

Regelkontrollerad: 1 september 2026

En råvind kan användas för att skapa nya bostäder eller, i vissa projekt, utöka befintliga bostäder. För en BRF behöver fyra spår hållas isär: föreningens beslut enligt bostadsrättslagen, lovplikten enligt PBL, de tekniska kraven enligt Boverkets aktuella föreskrifter och reglerna om ekonomisk plan innan nya bostadsrätter upplåts. Den här guiden är regelkontrollerad den 1 september 2026.

Lång erfarenhet av råvindsprojekt • Förstudie, bygglov & projektledning • Kommunen prövar alltid ärendet

Vad är råvindskonvertering?

Råvindskonvertering betyder här att ett tidigare oinrett vindsutrymme tas i anspråk för bostadsändamål. Projektet kan skapa en eller flera nya bostäder eller innebära att en befintlig bostad byggs ut upp på vinden. Råvinden är normalt en del av föreningens fastighet och inte upplåten med bostadsrätt, men upplåtelsehandlingar och stadgar måste kontrolleras i det enskilda fallet. Nya bostäder på vind i ett tvåbostadshus eller flerbostadshus kräver bygglov enligt 9 kap. 15 § PBL. En ren utökning av en befintlig bostad till ett tidigare oinrett vindsutrymme behöver enligt Boverkets vägledning inte i sig vara lovpliktig, men andra delar av projektet — exempelvis fasad- eller takändringar — kan ändå kräva lov och tekniska åtgärder kan vara anmälningspliktiga.

Varför konvertera råvinden? Fördelar för BRF:en

  • Intäkter: upplåtelse av nya bostadsrätter eller avtal med en extern aktör kan ge föreningen ett ekonomiskt tillskott
  • Finansiering: ett eventuellt nettotillskott kan efter föreningens beslut användas exempelvis till amortering eller investeringar
  • Underhåll: ett ekonomiskt överskott kan bidra till finansiering av planerat underhåll
  • Avgifter: förbättrad ekonomi kan minska framtida avgiftstryck, men utfallet beror på projektets netto, finansiering och föreningens övriga ekonomi
  • Yteffektivisering: projektet kan skapa mer bostadsyta och värde, men marknadsutfallet är projektspecifikt

Förutsättningar — vad krävs?

Förutsättningarna varierar kraftigt mellan byggnader. Följande frågor behöver utredas innan styrelsen kan bedöma om projektet är genomförbart:

FörutsättningVad det innebärVem bedömer
DetaljplanDetaljplan, genomförandetid och eventuella vindsinredningsbestämmelser behöver kontrolleras. För lovpliktig vindsinredning i ett bostadshus kan PBL 9 kap. 60 § i vissa fall medge avvikelse efter att genomförandetiden gått ut.Kommunen
TakhöjdRumshöjden ska vara tillräcklig för att undvika olägenheter för människors hälsa och vara anpassad till rummets avsedda användning; de nya reglerna har inte ett generellt måttsatt 2,4-meterskrav.Arkitekt/byggnadskonsult
DagsljusDagsljuset ska verifieras enligt BFS 2024:8. För bostäder är huvudkravet dagsljusfaktor minst 1,0 procent för minst halva den sammanlagda bedömda ytan av vistelserummen; vid vissa ändringar kan 0,8 procent godtas under föreskriftens särskilda förutsättningar.Arkitekt
BrandskyddBrandskyddet ska projekteras enligt aktuell brandföreskrift. Brandcellsindelning, avskiljning och utrymning beror på byggnadens och projektets faktiska utformning; en enda generell EI-klass eller utrymningslösning kan inte anges för alla råvindar.Brandkonsult
BjälklagBärförmåga, stadga och beständighet ska verifieras enligt aktuell konstruktionsföreskrift. Befintligt bjälklag måste utredas innan behovet av förstärkning kan avgöras.Konstruktör
VentilationVentilation och luftkvalitet ska projekteras för den nya användningen. Installation eller väsentlig ändring av ventilation kan dessutom vara anmälningspliktig.VVS-konsult

Processen steg för steg

Steg 1: Förstudie och värdering

En strukturerad förstudie är ofta ett lämpligt första steg innan föreningen binder sig till en genomförandemodell. Den kan samla planförutsättningar, lovfrågor, geometri, dagsljus, brandsäkerhet, bärighet, installationer och en översiktlig ekonomisk kalkyl. Vissa frågor kan först avgöras genom kommunens prövning eller fördjupad teknisk projektering.

Steg 2: Stämmobeslut

Om projektet innebär en väsentlig förändring av föreningens hus eller mark ska beslutet som huvudregel fattas på föreningsstämma enligt 9 kap. 15 § BRL, om inte stadgarna eller lagens undantag säger annat. Kvalificerad majoritet om minst två tredjedelar ska finnas kvar där 9 kap. 16 § kräver det. Exempelvis krävs, om en bostadsrättslägenhet ska förändras eller tas i anspråk på grund av om- eller tillbyggnad och bostadsrättshavaren inte samtycker, minst två tredjedelar av de röstande samt hyresnämndens godkännande. Minst två tredjedelar krävs också om beslutet innebär utvidgning av föreningens verksamhet. Stadgarna kan innehålla ytterligare villkor.

Steg 3: Bygglovsansökan

Lovplikten ska bedömas för projektets faktiska innehåll. Att inreda ytterligare bostad på vind i ett tvåbostadshus eller flerbostadshus kräver bygglov. En utökning av en befintlig bostad till tidigare oinredd vind kan bedömas annorlunda. Vilka ritningar, beskrivningar och övriga uppgifter som behövs avgörs av åtgärden och byggnadsnämndens prövningsbehov. Enligt 9 kap. 99 § PBL är normalfristen för lovbeslut tio veckor; startpunkten kan flyttas i vissa kompletteringssituationer och fristen kan under lagens förutsättningar förlängas en gång.

Ny ekonomisk plan före upplåtelse

Om föreningen ska upplåta nya vindsbostäder med bostadsrätt måste 3 kap. bostadsrättslagen kontrolleras innan upplåtelsen. Om något av väsentlig betydelse för bedömningen av föreningens verksamhet har inträffat sedan den registrerade ekonomiska planen upprättades får nya bostadsrätter inte upplåtas förrän en ny ekonomisk plan har upprättats och registrerats hos Bolagsverket. Boverket pekar uttryckligen ut nya lägenheter på vind eller i tidigare lokal som situationer där en ny plan kan behövas.

Steg 4: Projektering och upphandling

När föreningen valt genomförandemodell behöver projekteringen omfatta de tekniska krav som träffar ändringen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig får den inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett startbesked. Föreningen kan själv vara byggherre eller avtala med en extern aktör; ansvar, kostnader och riskfördelning följer av den valda modellen och avtalen.

Steg 5: Byggarbeten och slutbesked

Byggarbetena ska följa startbesked, kontrollplan och de krav som gäller för åtgärden. När slutbesked krävs ska byggherren visa att förutsättningarna för slutbesked är uppfyllda. En lov- eller anmälningspliktig åtgärd får som huvudregel inte tas i bruk innan slutbesked har getts, om byggnadsnämnden inte beslutar annat.

Tekniska krav 2026 — vad behöver verifieras?

Sedan den 1 juli 2026 är Boverkets nya byggregler huvudspåret i de tekniska områden som ersatte BBR och EKS. Därför är det missvisande att beskriva ett råvindsprojekt med en generell tabell över gamla ”BBR-minimimått”. Kraven ska i stället verifieras mot den föreskrift som gäller för respektive tekniskt område och mot reglerna för ändring av byggnad.

OmrådeAktuell utgångspunkt den 1 september 2026
RumshöjdBFS 2024:8 SEKäver att rumshöjden är tillräcklig för att undvika olägenhet för människors hälsa och är anpassad till rummets användning. De nya reglerna anger inte ett generellt 2,4-metersmått.
DagsljusHuvudkravet är dagsljusfaktor minst 1,0 procent för minst halva den sammanlagda bedömda ytan av bostadens vistelserum. Vid vissa ändringar kan 0,8 procent godtas om de särskilda förutsättningarna i ändringsreglerna är uppfyllda.
BrandsäkerhetBrandcellsindelning, avskiljning och utrymning ska projekteras enligt aktuell brandföreskrift. Exakt brandteknisk klass och utrymningslösning beror på byggnaden och kan inte anges som ett enda generellt råvindskrav.
BärförmågaBefintlig stomme och bjälklag ska verifieras för den nya användningen enligt aktuell konstruktionsföreskrift.
TillgänglighetVid ändring får kraven i PBL anpassas under angivna förutsättningar. Fram till den 31 december 2026 finns dessutom ett uttryckligt undantag som medger avsteg från tillgänglighetskraven när bostäder på högst 35 m² inreds på vind.
BullerBFS 2024:10 innehåller olika gränsvärden beroende på ljudkälla och utrymme. Den gamla förenklingen ”30 dB i sovrum, 35 dB i övriga rum” är inte ett komplett generellt krav.
EnergiBBR 31 innehåller fortfarande energihushållningsreglerna till och med den 30 september 2026. BFS 2026:9 börjar gälla den 1 oktober 2026 med en särskild övergångstid till och med den 30 september 2027.
Ändring av byggnad: kravnivån ska bedömas med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar enligt de regler som gäller för respektive tekniskt område. Ett råvindsprojekt ska därför projekteras utifrån den konkreta byggnaden, inte en generell checklista med gamla BBR-mått.

Redo att utreda er råvind?

En förstudie ger det beslutsunderlag styrelsen behöver.

Källor och regelkontroll

Kontrollerad 1 september 2026. Centrala rättskällor för denna sida är bostadsrättslagen 9 kap. 15–17 §§ och 3 kap. 4 §, PBL 9 kap. 15, 60 och 99 §§ samt Boverkets aktuella vägledning och föreskrifter om ändring av byggnad.

Riksdagen: bostadsrättslagen
Boverket: vindsinredning och lovprövning
Boverket: ljusförhållanden
Boverket: rumshöjd
Boverket: ekonomiska planer

Vanliga frågor

Inte alltid. För en BRF-råvind där nya självständiga bostäder inreds krävs normalt bygglov för att inreda ytterligare bostäder. Om vinden i stället exempelvis införlivas i en befintlig bostad måste lovplikten bedömas utifrån den konkreta åtgärden, bland annat ändrad användning och eventuell påverkan på tak eller fasad.
Det finns ingen generell normal tidsåtgång som är tillförlitlig för alla råvindskonverteringar. Tiden beror bland annat på föreningens beslut, lov- och startbeskedsprocess, projektering, tekniska förutsättningar, upphandling och byggproduktion. Förstudiens leveranstid beror på uppdragets omfattning, fastighetens förutsättningar och vilket underlag som finns. Leveranstid bekräftas innan förstudien startar., bygglovsprocess 10–20 veckor och byggarbeten 6–12 månader.
Kostnaden beror på råvindens storlek, byggnadens tekniska förutsättningar och önskad standard. En förstudie ger den mest tillförlitliga kostnadsuppskattningen.
En extern aktör kan ta en stor del av genomförande- och finansieringsansvaret, men föreningens risk försvinner inte automatiskt. Avtal, beslutsbehörighet, ansvar, kostnader, säkerheter och upplåtelsemodell behöver regleras projektspecifikt.
Stämmobeslut och majoritetskrav beror på projektets juridiska upplägg. 9 kap. 15 § BRL reglerar väsentliga förändringar av föreningens hus eller mark. Där 9 kap. 16 § är tillämplig ska kvalificerad tvåtredjedelsmajoritet användas i de situationer lagen anger, och vissa beslut kräver dessutom samtycke eller hyresnämndens godkännande.
En förstudie är ett lämpligt sätt att samla ett första beslutsunderlag om planförutsättningar, geometri, dagsljus, brandsäkerhet, bärighet och ekonomi. Ett slutligt svar kan kräva kommunal prövning och fördjupad teknisk projektering.
Nej — ingen aktör kan garantera ett bygglovsbeslut eller att projektet genomförs enligt plan. Kommunen prövar alltid det enskilda ärendet utifrån gällande detaljplan och tekniska krav.
Regler 2025–2027

Tre regeländringar som påverkar vinds- och konverteringsprojekt 2026

Reglerna trädde inte i kraft samtidigt. Nedan skiljer vi på PBL-ändringen den 1 december 2025 och Boverkets nya byggregler som gäller fullt ut sedan den 1 juli 2026.

Vind trots detaljplan

Sedan den 1 december 2025 finns en särskild möjlighet i PBL att ge bygglov för att inreda en vind till bostad i ett befintligt bostadshus även om åtgärden avviker från detaljplan eller områdesbestämmelser. Inom detaljplan får möjligheten användas först efter att genomförandetiden har gått ut. Det är en möjlighet till prövning, inte en garanti för bygglov, och övriga krav i PBL och Boverkets byggregler måste fortfarande klaras.

Rumshöjd

Det finns inte längre ett generellt måttsatt krav på exempelvis 2,40 meters rumshöjd i Boverkets nya regler. I stället ska rumshöjden vara tillräcklig för att undvika olägenheter för människors hälsa och vara anpassad till rummets användning. För en låg vind eller annan befintlig yta kan det skapa nya möjligheter, men höjden måste bedömas tillsammans med bland annat dagsljus, luftkvalitet och ventilation, termisk komfort och hur rummet ska användas. Lägre takhöjd innebär därför inte automatiskt att en bostad kan godkännas.

Dagsljus

För bostäder bedöms dagsljuset nu på den sammanlagda bedömda ytan i alla vistelserum. Kravet är i normalfallet en dagsljusfaktor på minst 1,0 procent för minst halva den sammanlagda bedömda ytan. Till skillnad från de äldre reglerna behöver samma nivå inte uppnås i varje enskilt vistelserum. Ett rum kan därför ha mindre dagsljus om andra rum har mer, förutsatt att bostaden som helhet uppfyller kravet och lösningen i övrigt ger en god boendemiljö. Vid ändring finns särskilda anpassningsregler som måste bedömas i det enskilda projektet.

Tillgänglighet och hiss: För bostäder på högst 35 m² som inreds på vind får avsteg från de aktuella tillgänglighetskraven göras enligt PBL 8 kap. 7 §. Boverket anger bland annat att krav på hiss inte kan ställas i det fallet. För större vindslägenheter måste tillgängligheten bedömas projektspecifikt. Anpassning eller avsteg kan vara möjligt vid ändring, men kan inte garanteras och ska bedömas mot byggnadens förutsättningar, ändringens omfattning och gällande regler.

Kommande ändring: Obs: från den 1 januari 2027 träder en ny lydelse av PBL 8 kap. 7 § i kraft för bostäder som inreds på vind eller i suterräng. Informationen behöver därför uppdateras igen inför 2027.

Redo att utreda er råvind?

Skicka underlag och fastighetsbeteckning — vi återkommer med nästa steg. Kommunen prövar alltid ärendet.

Faktakontrollerad sammanfattning

Kort svar: En råvindskonvertering kan betyda antingen att befintliga bostäder utökas eller att nya bostäder skapas. Lovplikten och föreningens beslutsform beror på vilket projekt som genomförs. Nya bostäder och yttre eller väsentliga ändringar kräver ofta lov eller anmälan, medan enbart utökning av en befintlig bostad till vinden kan bedömas annorlunda.

Källa: Boverket – vindsinredning och lovprövning. Nya bostäder, ändrad användning och yttre ändringar måste skiljas från utökning av en befintlig bostad.