010-808 57 08

Uppdaterad: juli 2026

Rita bygglovsritningar själv – praktisk steg-för-steg-guide

Den vanligaste frågan vi får är: Hur gör jag en ritning för bygglov som kommunen accepterar? Svaret är att ritningen måste vara prövningsbar – mätbar, tydlig och konsekvent.

Vill du slippa kompletteringar?

Skicka en skiss/foto + adress/fastighet så återkommer vi med exakt vilka ritningar som krävs.

Prövningsbara ritningar • Minskar kompletteringsrisk • Kommunen prövar alltid ärendet
Snabb sammanfattning
  • En ritning för bygglov är nästan alltid ett paket: situationsplan, planritning, fasadritningar och sektionsritning.
  • Kraven handlar om skala, mått, höjder/nivåer och tydlig redovisning av nytt kontra befintligt.
  • Sektionsritningen är ofta den ritning som avgör om kommunen kan pröva höjd, taknock och anslutning.
  • 80% av kompletteringar beror på: fel skala, saknade mått, saknade nivåer/höjder eller inkonsekvens.

Vad menas med prövningsbar ritning?

En prövningsbar ritning är en ritning där kommunen kan mäta och kontrollera mått, förstå exakt vad som ska byggas eller ändras, kontrollera höjd och tak samt placering på tomten, och se att alla handlingar stämmer överens med varandra.

Praktisk tumregel: Om kommunen måste 'gissa', blir det komplettering.

Krav per ritningstyp

RitningstypVad som måste framgåVanlig brist
SituationsplanTomtgräns, befintliga byggnader, ny åtgärds placering, avstånd till tomtgräns, väderstreckSaknar avståndsmått till tomtgräns
PlanritningRumsindelning, mått på rum och byggnad, dörrar och fönster, befintligt och nytt markeratSaknar yttermått
FasadritningAlla berörda fasader, befintlig marknivå, nya och befintliga höjder, material/kulörSaknar marknivå, taknockshöjd saknas
SektionsritningSnitt igenom byggnaden, bjälklag, taknock, marknivåer, fri höjdSaknas helt, marknivå saknas

Skalatabell

RitningstypTypisk skalaNotering
Situationsplan1:400 eller 1:500Kommunens kartunderlag har ofta sin egen skala
Planritning1:1001:50 för komplexa detaljer
Fasadritning1:100Ska stämma med planritningens mått
Sektionsritning1:100Ska visa höjder och nivåer läsbara

De vanligaste orsakerna till kompletteringskrav

Vanlig bristKonsekvensHur du undviker det
Fel skala eller skalobeteckning saknasKommunen kan inte mätaAnge alltid skala i ritningshuvudet
Saknade avståndsmått till tomtgränsKan inte pröva byggrättMät och ange avstånd till alla tomtgränser
Befintlig marknivå saknas i fasad/sektionKan inte pröva bygghöjdRita in befintlig mark med tydlig notering
Taknockshöjd anges inteAttefall/komplementbyggnad kan inte prövasAnge taknockshöjd och takfotshöjd alltid
Ritningar stämmer inte ihopInkonsekvens → kompletteringskravKontrollera att alla mått är konsekventa
Kommunen prövar alltid det enskilda ärendet.

Vanliga frågor

Ja, men ritningarna måste vara prövningsbara: rätt skala, tydliga mått, höjder och konsekvent redovisning av vad som är befintligt och nytt. De flesta kompletteringskrav beror på att just dessa delar brister.

Normalt krävs situationsplan med placering och avstånd till tomtgräns, planritning, alla berörda fasadritningar och sektionsritning som visar anslutningen mot befintlig byggnad. Kommunen avgör alltid vad som krävs i det enskilda ärendet.

Planritning, fasadritning och sektionsritning görs normalt i skala 1:100. Situationsplan görs i kommunens kartskala, ofta 1:400 eller 1:500. Det viktigaste är att skalan anges tydligt och att alla ritningar är konsekventa med varandra.

I de flesta ärenden ja. Sektionsritningen behövs för att kommunen ska kunna pröva höjder, taknock, nivåer och anslutningen mellan nytt och befintligt. Den saknas eller är ofullständig i en stor andel av de ärenden som får kompletteringskrav.

Befintlig marknivå ska framgå på fasadritningen, vanligen som en horisontell linje med notering. Taknockshöjd, takfotshöjd och golvnivå ska anges. Höjder anges normalt i relation till befintlig mark eller i meter över havet om kommunen kräver det.

Kommunen begär komplettering och handläggningstiden förlängs. Inkonsekvenser – till exempel att planritningens bredd inte stämmer med fasadritningens – är en av de vanligaste orsakerna till kompletteringskrav.

Nej. Kommunen prövar alltid det enskilda ärendet. Vi kan ta fram prövningsbara, korrekta ritningar som minskar risken för kompletteringskrav, men kommunens beslut avgörs av dem.

Vill du få rätt underlag från början?

Skicka underlag så återkommer vi med vilka ritningar som krävs och hur de bör utformas.

Kommunen prövar alltid det enskilda ärendet • snabb återkoppling • Digital process i hela Sverige
Praktisk ritningskontroll

Vad varje bygglovsritning behöver göra tydligt

Det finns inget universellt ritningspaket som ser likadant ut i alla bygglovsärenden. Byggnadsnämnden avgör vilka handlingar som behövs för den aktuella åtgärden. Men oavsett projekt behöver handlingarna tillsammans göra åtgärden begriplig och möjlig att pröva utan att kommunen behöver gissa.

Situationsplan

Ska göra placeringen på fastigheten begriplig. Visa den sökta åtgärden i relation till tomtgränser, befintliga byggnader och de mått eller andra lägesuppgifter som kommunen behöver för prövningen. Utgå från det kartunderlag kommunen kräver för ärendet.

Planritning

Ska visa byggnaden ovanifrån på ett konsekvent och måttsatt sätt. Relevanta rum eller funktioner, väggar, öppningar och huvudmått behöver kunna jämföras med fasader och sektion. Vid ändring ska det vara lätt att förstå vad som är befintligt och vad som föreslås.

Fasadritning

Ska visa hur åtgärden påverkar byggnadens yttre. Relevanta fasader, takform, öppningar, markrelation och andra uppgifter som behövs för att bedöma utformningen ska stämma med plan och sektion.

Sektionsritning

Ska förklara den vertikala geometrin: våningsnivåer, bjälklag, tak och de höjder eller nivåer som är viktiga i prövningen. För tillbyggnader är anslutningen mellan nytt och befintligt särskilt viktig att kunna läsa.

SVEAs konsistenskontroll före inlämning

  • Samma huvudmått återkommer konsekvent mellan plan, fasad och sektion.
  • Fönster, dörrar, takform och andra synliga byggnadsdelar motsäger inte varandra mellan ritningarna.
  • Befintligt och föreslaget utförande går att skilja åt där projektet gäller en ändring.
  • Ritningsnamn, skala och versionsuppgifter är tydliga så att rätt handling kan identifieras.
  • Kommunens projektspecifika krav har kontrollerats; generella exempel ersätter inte kommunens bedömning av det enskilda ärendet.
Vill du att SVEA tar fram ritningarna?